Konsertrecension: Catfish Charly

Catfish Charly

Tid: Söndagen den 30 juli.

Plats: Kafé Fontaine.

Längd: Cirka två timmar.

Publik: Ett fyrtiotal och därmed fullsatt.

Bäst: Inlevelsen och nyanserna i gitarrspelet.

Såhär en söndag sent i juli när semestern för många antingen håller på att ta slut eller redan är slut och den svenska sommaren verkligen är en svensk sommar med femton grader och snålblåst sitter det som en vante med lite blues. Catfish Charly heter egentligen Cornelis von Son och föddes i Nederländerna. Blues från Nederländerna? Hans mer kände namne var en av de största bluessångare vi hade när han var på det humöret.

Catfish Charly har spelat på Mönsterås bluesfest, Åmåls dito och på klubben Fasching i Stockholm. Tre av bluessveriges mest renommerade platser. Hur Fontaine står sig på bluescenen är oklart, men i stämning och atmosfär känns det som att Catfish kommit rätt med sin blandning av egna låtar och covers. Han kommer utrustad med gitarr, munspel, stompboxer och tamburin. Många av de stora i gebitet klarade sig utmärkt med gitarr och fotstamp. Snart befinner vi oss, med hjälp av en dobro, mer eller mindre på en juke joint i Mississippi. Inte minst blåser det rejält på floden utanför, eller är det Växjösjön? I alla fall.

Han förklarar olika sätt att stämma gitarren, visar möjligheten att spela slide och går igenom några av trummaskinens funktioner. Eftermiddagen inleds med klassikern Rollin´ And Tumblin´. Låten döpt till Catfish svänger så rejält den kan med gitarr och trummaskin, även om människa och maskin bitvis har svårt att enas om takten. Crazy About My Baby är också charmigt stampig. Wang Dang Doodle sänker tempot och han imponerar med att få gitarrspelet att framstå som avslappnat och enkelt. Det är det inte.

Kanske hade han tjänat på att låta trumkompet vila i några låtar och låta gitarren skina ännu mer. Det hade gett lite variation. En av hans egna låtar heter Empty Shells och har ett snyggt slideriff. Och slide är alltså när man spelar med ett litet rör på fingret. Stampiga Midnight Blues är också en egen låt och får en av eftermiddagens största  applåder.

Catfish Charly har stor kunskap om och kärlek till bluesen och hans gemyt smittar. För att inte nämna hans fingerfärdighet som han visar prov på vid väl valda tillfällen. De flesta låtar har ett bra stamp i botten. Hans raspiga röst låter som om den behöver en rejäl harkling, men i bluesens värld är det förstås en komplimang.

 Läs mer om liknande:

Så spelar du blues!

Muddy Waters - lite blueshistoria 

Martin Scorcese har gjort en resa genom bluesens historia

Charlie Patton bjuder på tidsresa

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.