torsdag, april 26, 2012

Eric Saade är typ sååååååååååå söt

Eric Saade
Plats: Teleborgshallen, Växjö.
Tid: Onsdagen 11 april.
Publik: 1500 (utsålt).
Längd: Strax över 90 minuter.
Bäst: Showen är snygg och proffsigt genomförd.
Saknade mest: Musikalisk variation.

Att vara skrikobjekt för yngre tonåringar och vinna Melodifestivalen behöver inte betyda att man får kritikernas respekt. Fråga Benny Andersson. Men när Eric Saade kom trea med Popular i den stora finalen 2011 var det Sveriges bästa placering sedan 1999. Året innan kom han tre i den svenska finalen med Manboy. Popular och Hotter Than Fire avslutar konserten. Och populär är han, det råder det inget tvivel om. Showen är lyxigt påkostad och det är kanske inte en slump att de fyra dansarna presenteras med namn och musikerna inte gör det. Av Saades utstrålning och framtoning är det lätt att förstå att han närstuderat Michael Jacksons sätt att sjunga, men tyvärr saknas den detaljrikedom och de nyanser i musiken som gjort Jacksons Thriller till den mest sålda skivan någonsin.

Men Saade kan sjunga, även om det blir väl manerat ibland, och karisman går inte att klaga på. Sättet att röra sig är också mycket Jackson, även om det känns som att bedöma en kock efter förmågan att vika servetter. Det är musiken som är problemet, många av låtarna är uppbyggda på samma - förvisso väldigt effektiva - sätt. Det är högt tempo med tydliga refränger. De tre balladerna, som är stora och av klassisk Disney-modell, blir nödvändiga andningspauser och under Break Of Dawn plockar Saade upp en tjej från publiken som får sitta med honom vid pianot. Även om det skriks en hel del under konserten är publiken på läktarna annars betydligt tystare och mer stillasittande än vad man kan tro, till och med under Manboy. Först under de sista låtarna ställer sig folk upp. Däremot skriks det från VIP-platserna längst fram så fort någon på scenen rör sig.

Eftersom Saade är med och skriver många av låtarna kan man fundera på om det är hans musik eller om han letar efter ett annat uttryck. Om han inte behövde ta hänsyn till en målgrupp vars smak ändras som andra byter skjorta - hur skulle det då låta? Det kan visa sig att det är först när någon annan tar över stafettpinnen för hetast-just-nu som det verkligen blir intressant. Det är ofta när låtskrivare bestämmer sig för att de vill tas på allvar som agnarna skiljs från vetet. Tills dess ska Saade vara nöjd med att vara väldigt bra på det han gör, även om den glittriga kostymen är trång. Och det var längesedan jag såg någon jobba så hårt på en scen. All heder.

Läs om artister som låter helt annorlunda:


Neil Young & Crazy Horse som tack för senast?

Publicerades ursprungligen i Smålandsposten.

Etiketter: ,

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida